...Så känner jag mig tvungen att plita ner lite av de reflektioner jag för närvarande umgås med, givet den nuvarande CET-tiden (alltså när detta skrivs) skulle man kunna tro att det är mycket mörka tankar jag umgås med, men icke. En pessimistisk fråga i sammanhanget kan då vara: "Varför inte?". Till saken hör nämligen att jag var med och förlorade ett mästerskap i den ej föraktliga, men defintivt förargliga och högintressanta sporten inomhusfotboll, idag. Givet det allvar denna ädla konstform inpräntar i alla dess utövare kunde lekmannen med lätthet komma till tron, att ett tungsinne vore den logiskt följriktiga... Följden. Men det finns alltså skäl till att vår tänkta lekman, är just, ehm, en lekman i sammanhanget, för kände vederbörande mig personligen så skulle denne givetvis inse att jag inte är den långsinta typen... Och även om jag vore det, så skulle detta nesliga nederlag och dess solkiga effekt på mitt annars så soliga sinne, fått sig en allvarlig törn - med avseende på just denna solkiga effekt. Hur så, då? Jo, det kan mycket väl bli så att jag får lite besök ifrån både långväga och eh, kortväga(?) vänner snart. Bland annat en mycket, för sammanhanget, intressant danska, som synes det mig, heter precis vad alla andra av mitt motsatta kön någonstans tycks heta, nämligen Anna. Vidare så kommer mina studier övergå ifrån det psuedo-stadium de för närvarande befinner sig i till ett mer eudaimoniskt sådant, då den välsignade fortsättningskursen i mitt älskade ämne, filosofin, snart påbörjas. Man kunde tro att jag skulle skriva mer nu, men det ville inte min hjärna gå med på, varför jag måste sluta i denna stund, lugnt förvissad om att (undantaget vissa kaosteorier) detta mitt inlägg inte kommer att ha påverkat den stora berättelse som människans existens i någon mån är, över huvud taget.
Givetvis så avslutas även detta inlägg med ett kort, men ack så tänkvärt citat ifrån någon av de få, men givetvis någorlunda distingerade människor som historien har försett oss med, på gott och ont otvivelaktligen.
To see a World in a Grain of Sand
And a Heaven in a Wild Flower,
Hold Infinity in the palm of your hand
And Eternity in an hour.
/Sir William Blake
Sunday, January 14, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment